onsdag, september 23

Tamerlane!!!

Och på tal om inget, fatta the awesomeness som är den här statyn. Uzbekerna förstår sig på konst, uppenbarligen. Kan vi inte bara välta alla fula jävla statyer av osexiga kungar och poänglösa kulturpersonligheter, och göra som uzbekerna och smälla upp tyranniska medeltida massmördare i jätteformat överallt? En fem meter hög Karl Knutsson Bonde i betong på Stortorget, det vore nåt. En Ingjald Illråde-byst i Riksdagshuset...

Fast visst, vi saknar såna där riktigt fina tyrannical splendor-kungar, som rövknullar världen samtidigt som de tuggar på mattor och drägglar - och dessutom somehow lyckas vara kulturmecenater samtidigt. Vi har förvisso en rätt bra Caligula, Erik XIV, men Caligulas är patetiska...vi kan överhuvudtaget inte tävla med Östeuropa och Centralasien när det kommer till Magnificent Bastards. (Vi kan inte ens tävla med Grekland, fan...)

Och Timur är liksom sannolikt the greatest of them all.

Att vakna på fel sida

Jag känner att det verkligen är dags för nån form av uppdatering, även om jag egentligen inte har något vettigt att komma med.

Jag skulle tvättat idag; det blev inte så, för jag sov :/ Jag fattar inte -varför- jag inte lyckades vakna, givet att jag gick och lade mig i relativt kristlig tid, men men...*suck*. Nu får jag ingen tvättid på flera dagar, utom i morgon morgon, och då måste jag verkligen sova. wee. Jag som verkligen, verkligen behövde tvätta.

Jag skulle behövt gå till banken och sälja teckningsrättigheter på swebank-aktier också, men det kan jag lika gärna göra imorrn, så det är ingen biggie...det kommer nog ge mig runt 1800 spänn iaf, det är rätt schysst, fatta så länge jag kan leva på det...jag får rentav råd med nya Blade of the Immortal-albumet :D :D :D

Sedan skulle jag gått på en föreläsning om antik vattenteknik med Örjan Wikander, en fantastisk forskare...och därefter på arkeologpub med Lukas. Men så blev det inte heller, för eftersom jag vaknat på totalt fel sida förmådde jag bara inte uppbringa nån form av lust till nåt så socialt. Och nu sitter jag såklart och har dåligt samvete över det, eftersom jag alltid, alltid känner att jag borde komma ut mera.

Men, det finns bra saker också. Jag har kommit på en fantastisk idé till en roman, som jag kanske kommer berätta om senare...i vilket fall brinner jag så av inspiration att jag kanske rentav deltar i NaNoWriMo. Det hänger helt på om...

jag kommit nån vart på min C-uppsats då eller ej. Och den enorma brist på entusiasm jag tidigare kände inför uppsatsskrivandet har liksom blåst iväg; jag vill göra det här, jag kan göra det här.

Men jag måste fortfarande komma på ett ämne. Det är lite drygt. Jag har till måndag på mig. Jag tänker i banorna om att jag vill jobba antingen med mesoamerikanska indiancivilisationer (min nya fetisch), primärt aztekerna, eller med medeltida diktning/sångtexter (gammal fetisch), kanske Walter von der Vogelweides samlade verk tex. De är awesome.

Men jag har ingen som helst solid idé på teori/metod/angreppsvinkel. det har jag på andra ämnen, jag kläckte tex en asbra idé på att undersöka hur synen på Hernán Cortéz förändrats i Mexikos nationsbyggandeprocess, hur han liksom gått från hjälte till skurk. Eventuellt kunde man dessutom relatera det till hur Uzbekistan upphöjt Timur Lenk från folkmördare till nationalhjälte. Det kunde vara jätteintressant...

förutsatt att jag hade någon lust att jobba om det. :-/

Timur Lenk är alltid het förstås, och det är ett annat problem...en del av mig känner att jag borde skita i Mesoamerika och medeltiden, och göra något som rör Centralasien eller Kina, eftersom det ändå är vad jag vill inrikta min (väldigt) hypotetiska akademiska karriär på. Jag ska nog åtminstone undersöka om det finns något ogjort i mitt gamla favoritfält fotlindning, för liksom, att lååångsamt och plågsamt krossa fötterna på små, små flickor blir aldrig ute...