Fast visst, vi saknar såna där riktigt fina tyrannical splendor-kungar, som rövknullar världen samtidigt som de tuggar på mattor och drägglar - och dessutom somehow lyckas vara kulturmecenater samtidigt. Vi har förvisso en rätt bra Caligula, Erik XIV, men Caligulas är patetiska...vi kan överhuvudtaget inte tävla med Östeuropa och Centralasien när det kommer till Magnificent Bastards. (Vi kan inte ens tävla med Grekland, fan...)
Och Timur är liksom sannolikt the greatest of them all.